ja nu de senaste dagarn har jag känt mig allmänt deppig. japanskan käns inte som att den kommer nån vart och det fylls mer på för varje dag. jag gör just nu inget mer än att springa tillskolan och sen tillbaka hem igen. det e ju mitt eget fel för jag inte kan slita mig från sagan om arn så det kan jag väl inte klaga på
mat har jag försökt laga mer själv nu men mestadelen av gångerna blir det inge gott. använder för mycket av allt gissar jag i min jakt på att hitta det gottiga man kan bjussa på nån gång. (dumma danne som får mig till sånt där!!) kläder känns gamla och tråkiga och vädret håller på att skifta nu så det övergår till höst. fortfarande rätt varmt men man kan numera gå runt i sin lägenhet och inte dö om man går ifrån fläkten. Jag flyttar runt möbler hit och dit stup i kvarten för att hitta nått jag trivs med.
Jag blev varnad om att jag skulle komma i den här fasen när jag kom. Det tog dock en till två månader längre än va de sa. Men det är en tid då man ska te sig till sina kompisar istället och inte ge upp allt pluggande för det kommer. det kommer. och det kan jag ju faktiskt inte förneka. jag kan ta mig fram och göra mig förståd. även om jag låter som tarzan när jag pratar: ”jag korv önskar. kostar”? dock på japanska e ju orden helt omkastade men det kan ni väl ha överseende med
men det är inte så farligt. det är bara en liten känsla som ligger och gnager där inne som inte e så himla trevlig i all fall. men jag har fina saker att tänka på. att jag ska försöka ta mig till australien över nyår. den glada nyheten jag fick på telefon här om dagen (TUUUUUFFT!
). Jag lär mig ju faktiskt japanska haha. I JAPAN! och jag har en världsabäst familj där hemma som… e…. bäst! Ni har stöttat mig i allt och alla och det ska ni inte tro att jag har missat eller inte uppskattat. hoppas allt går bra med serverbytena! hoppas du blir frisk och kan återgå till jobb och tedrickande i hängmattan! hoppas du får jobb och gör mer sånt där tufft som du e grym på. Hoppas du/ni får en bästig nyhet snart…. ja ni vet vad
Saknar er och jag hoppas verkligen jag får en anledning att åka hem nästa år. Det har nu gått fem månader på dagen sen jag för första gången satt foten på Japansk mark och inte visste va jag skulle göra för min telefon funkade inte och min kompis va ungefär en och en halv timme för sen. PANIIK! tur som fanken jag hade med mig datorn och lagt in hennes nummer där. tokigt bara hur jag skulle göra för att kunna ringa från en betaltelefon. HAHA vilket företag. För fem månader sen stog jag på skakiga ben med nato i magen och längtade hem haha. Fem månader sedan jag höll på att få en taxibildörr rätt i pungen för jag aldrig vart med om automatiska taxidörrar förut. Fem månader sen jag för första gången åkte i 300km i timmen och såg mitt blivande hem för de nästa två åren.
tiden har gått fort och snarare än väntat står jag väl på Svensk mark igen och känner mig tafatt för de kör på fel sida av vägen tokarna. Nu ska jag dock fortsätta me mina streckade bilder som ska betyda nått. kram på er alla och hålla tummarna för mina japanstudier!