1 År!

Igår… eller för två dagar sen är det ju. Klockan är över 12.

I fredags var det ett år sen jag satte foten på Japansk mark för första gången. Den känslan jag hade då och som jag har nu är rätt olika. Känslan då var rädsla till 5 procent och upprymdhet till 94 procent. 1 procent sa typ ”va fan gör du här egentligen??”. Nu när jag sitter här och fryser i mina kallingar och brorsn liger bakom i soffan och snusar me sin bok i örona (haha det lät ju lite skoj faktiskt) hur mycket hänt och känslorna har vajat ganska kraftigt.

Jag ahr hunnis stabilisera mig endel här i Sendai. kan ta mig till de flesta ställena av mig själv, och kan jag inte det kan jag lätt få hjälp på ett eller annat sätt. Japankunskaperna har bättrats på. Jag är långt ifrån bra men jag kan ta mig fram i alla fall och efter fem försök förstå och göra mig förstådd. Jag har en fin flickvän vid namn Kaori och hon har bidragit till detmesta som e bra här. Säg det hon inte hjälpt mig med (och min familj de senaste dagarna). Jag har blivit farbror till en liten krabat som heter Max! F**N att jag ska va på andra sidan klotet nu då. Vill j krama och ta på jag med! STOOOORT grattis tilll mor Ki och Far Björn. Jag vill ha så mycket uppdatering som bara går *litet avbrott för att inte trivialicera tidigare sagt med nått så bannalt som nästa kommentar*. Jag har en ny moppe jag susar runt på stup i kvarten. Så bra att jag har lyckats ha av stödet på nått vänster. Men det e lugnt för jag har en polare som jobbar som moppemek i sin egen affär. På tal om vänner har jag fårr en herrans massa. Allt från tvkändisar till universitetare. Jag har haft jobb och förmodligen förlorat det. Inte fr att jag e dum eller misskött mig, utan för att jag inte kan jobba pga skolans tider. Himla synd faktiskt för chefen e himla trevlig. Jag ahr en lägenhet, som e helsunkig, men den är inredd och fixad så det e jag. Och Kaori om jag ska va helt ärlig haha. Med andra ord, jag har ett helt nytt liv här borta.

Det är en riktigt tuff känsla nu. Mitt nya liv fortsätter nu, med min familj i samma land som jag och mina vänner och släkt utspridda lite överallt. Jag vill tacka alla för allt ni gett och bidragit till att jag är där jag är nu och spinner på en tråd som kan ta mig vart som hellst.

Japan är annorlunda och jag vill utforska det mer. I morrn (Måndag) ska jag och familjen (alla utom Barnafödarna där hemma då) sticka nedåt landet och kolla in Kyoto med omnejd för att avsluta i Tokyo där vi säger hejdå tills i sommar.

Ha det fint alla där hemma. Nu e det svinkallt (och sent) så jag måste hoppa ner i futonen. Nattis!